30 sep. 2010

Vacker sista Septembermorgon.........

och härlig promenad i den frostnypna naturen.
Faktiskt första gången på länge som jag känt så . Jag har inte riktigt kunnat uppskatta denna höst då jag tyckte att den gångna sommaren var så snabbt över . Efter semestern som var så underbar var det trögt att komma tillbaka till vardagslunken och alla dess rutiner. Jag har därför inte kunnat ta till mig och njuta av de skiftningar i naturen som hösten erbjuder,  fram till  idag.
Efter att ha lämnat lillpigan på skolan tog jag en härlig promenad och det här är vad jag såg.









Plötsligt kommer det tillbaka till mig, det som jag brukar se i vanliga fall. Det vackra, färgskiftningarna, solens strålar som försöker att bryta igenom morgondisen. Nu känner jag att jag är på banan igen.

Gick hem, drack kaffe, hoppa in i duschen och åkte sen glad iväg till praktiken hos optikern.

Tänk ibland hjälper det inte med glasögon för att man ska se vad man har mitt framför näsan.


Suzan

29 sep. 2010

Hemma med liten sjukling....

har jag varit sedan i måndags. Storebror var hemma själv hela förra veckan med en ordentlig förkylning och hosta.
Det var väl inte annat att vänta sig än att även lillpigan skulle bli sjuk, vilket hon inledde med krupplik hosta natten till Lördagen och har sedan dess snörvlat och hostat om vartannat. Det går i alla fall åt rätt håll nu, piggare idag.


För någon knapp timme sedan när jag var ute med hunden samlade jag på mig lite fina löv i fina färgnyanser som pigan ska få limma på papper som lite sysselsättning idag. I går blev det bullbak för ett helt kompani.


Hoppas  ni godingar i blogglandia slipper höstförkylningar och håller er friska och krya.

Varmkramar Suzan

26 sep. 2010

Ännu en helg ....

har passerat och ny vecka i morgon igen.

I går firade vi kära mor som blir 65 år på onsdag.
Vi bjöds på god mat och dryck och trevlig samvaro.

Jag , kära mor och min syster

Tack mamma för att du alltid finns där för oss när vi behöver det.

Denna ros är till dig mamma.



//Suzan

21 sep. 2010

Grönt är skönt....










Visst blir man glad av lite växtkraft.
För drygt en vecka sedan när jag var hemma och var sjuk så tittade jag på nyhetsmorgon på 4:an. De hade en fotograf född i Holland (tror jag )på besök i studion. Han hade en utställning i Stockholm och hade genom åren i Sverige också fotograferat mycket Stockholms motiv. Han sa att han lagt märke till att Svenskar är väldigt fixerade vid sommaren och att vi liksom lever upp och ser betydligt ljusare på tillvaron under sommaren. Medan vi under höst och vinter blir mer dystra och kurar ihop oss i mörkret.

Det kanske till viss del stämmer, för visst är det väl så att man precis som växtligheten blommar upp mer under det ljusa halvåret och sedan under resten av året liksom samlar kraft för att på nytt blomma upp igen.


Ha det bra i höstmörkret och var goa med varandra.


Suzan

11 sep. 2010

Snopet, men jag fick inte lämna landet......

............utan att först återlämna den påse med sten som jag och min dotter samlat på oss vid olika stränder runtom i  Marmaris.   -  It´s förbidden,  sa mannen som rotade runt i min väska efter att ha sett min påse med sten via genomlysning av väskan. Samtidigt som en sammanbiten kvinna bad om mitt pass och skrev ner uppgifter från det på ett papper. Oj, nu är det kört tänkte jag, men mannen tog upp några stycken stenar och tänkte vara snäll och ge oss dem i alla fall men jag tackade nej. Ingen vits att ha ett par, tre stenar när tanken var en helt annan från början. 
Min första reaktion var att de var lite larvigt att man inte fick ta med lite sten som ett reseminne men vid närmare eftertanke så är det ju egentligen inte så konstigt. Det är, eller har ju i alla fall varit en vanlig företeelse att ta med lite sten och snäckor från våra utlandsresor och hur blir det i längden om alla turister länsar deras stränder på sten. Kanske det är bäst att njuta av dem på plats i stället, men snopen blev jag, helt klart. 

Här bjuder jag istället på en serie bilder från vår båtresa. Jag är svag för de naturliga formationer som uppstår i berg  och sten och kan inte riktigt se mig mätt på dem. Så håll till godo.










 Som ni säkert har märkt så är det långt mellan inläggen nu och det får vara så under en tid då mycket annat tar plats i livet för tillfället. 
Önskar er alla en bra helg.

Suzan